Att falla offer för ID-kapning
Spyware
Idag är webben det allra vanligaste forumet för ID-kapning, det är här som du löper i särklass högst risk att få din identitet stulen, bland annat genom vad som kallas Spyware. Spyware smyger in i ditt datorsystem på ett väldigt finurligt sätt, fullständigt i tystnad, utan att du märker när det sker. När du surfar runt och anger saker som inloggningsuppgifter, lösenord och bankkontonummer med mera så registrerar Spyware dessa. Du märker kapningen först när ditt bakkonto tömts eller dina uppgifter har använts i forum som du inte ens visste fanns. Det är vanligt att brott begås i den stulna identitetens namn, som ogiltiga försäljningar på ställen såsom Blocket, Tradera eller eBay. ID-kapning är ett oerhört allvarligt brott som ofta innebär svåra följder för offret.
I boken finns en mer komplett och bra checklista. finns tillgänglig att låna som e-bok i biblioteken samt kan anskaffas på allt-fraktfritt. Klicka på bilden för mer info.
Mer info här
För att skydda sig mot Spyware finns en massor olika antivirusskydd samt antispywareprogram att installera – med väldigt olika kvalitet, pris och effektivitet förstås.
E-mail/Phishing
Många fall av ID-kapning online sker genom att personer “frivilligt” lämnar ut sin personliga information till tveksamma källor – i likhet med vad som skedde via telefon under 60- samt 70-talen, det görs med komplett tillit och god tro. De mest uppenbara försöken skrattar man mest åt nu för tiden – t ex “Nigeriabreven” där du meddelas att en avlägsen anhörig i Nigeria har dött och testamenterat hela sin förmögenhet till just DIG och att du blott är ett kliv från att motta alla dessa miljoner dollar. Nigeriabreven kallas så därför att denna typ av bedrägeri startade där, men numera så kan denna typ av förslag komma varifrån som helst.
Allt eftersom medvetenheten har ökat och människor har blivit mer försiktiga med att lämna ut känsliga uppgifter så har metoderna finslipats – väldigt få skulle idag skicka sina bankuppgifter till en “Nigeriansk släktings ombud” eller dylikt.
Idag sker de flesta “frivilliga” ID-kapningarna genom så kallad “phishing” där kaparna skapar headers som ser likadana ut som kända företags, t ex Paypal, Swedbank eller Skatteverket, samt e-mailar krav/önskemål på omedelbart svar, inloggning alternativt annan aktivitet via en länk i det aktuella e-mailet. Vanligtvis hotas man med konsekvenser som nedstängning av kontot ifall e-mailet ignoreras. När man följer länken i e-mailet så ombeds man att ange sina personliga uppgifter, som därefter används av ID-kaparna för olika ändamål.
Chattrumsbedrägeri
I öppna chattkanaler kontaktas man då och då av bedragare som vanligtvis föreslår gynnsamma investeringar. Stundvis kan det handla om romantik, andra gånger rena pengar – vanligtvis baseras detta på ens chattprofil. Genom djupgående samtal i chatten får bedragaren offrets förtroende varpå personlig upplysning delas ut.
Dejtingsajter
Få är så sårbara som personer i jakt på kärlek. Folk som ansluter sig till dejtingforum med en önskan om att hitta en partner är vanligtvis lätta offer för bedragare. Man får sakta men säkert annorlunda, allt mer avancerade förfrågningar om saker som t ex pengar till en flygbiljett, eller så får man höra man snyfthistorier om hur bedragaren blivit bestulen eller felaktigt anhållen för något brott. I alla fall är målet att offret ger ut sitt bankkontonummer eller kreditkortsinformation. En person som målat upp en bild av den perfekta partnern är ofta, tyvärr, ett enkelt offer.
Falsk e-handel
Organiserade ID-kapare skapar vanligtvis falska e-shoppar där varor samt tjänster säljs för oerhört låga priser. För att köpa ska man ange sin personliga information samt kreditkortsuppgifter alternativt Paypalsuppgifter,som i sin tur därefter stjäls av bedragarna bakom sajten. Någon vara eller tjänst finns självfallet inte, men det kan ta veckor innan man inser sitt misstag.
Så enkelt får man tag på dina uppgifter
En del uppgifter om dig lämnar du själv ut, via diverse sajter samt forum som finns öppna för samtliga och envar att ta del av. Vanligtvis finns det säkerhetsåtgärder där dina personliga uppgifter bara finns tillgängliga för dem som du ger medgivande. Det finns dock också ett flertal upplysningssajter där långt fler uppgifter om dig finns listade än du eventuellt själv är medveten om, ta t ex en titt på ratsit.se, upplysning.se, allabolag.se (för företag) och eniro.se, m.fl. Man ska, av uppenbara skäl, försöka hålla utlämning av privata uppgifter om en själv till ett absolut minimum.